Tag Archives: poem

The Day

the fights, seriously what are they about

afternoon fatigue or …

that the day is small and boring so you set fire to it

day of wrath between couples is something other than

the storming of the bastille

or fights between friends

its the day the light the wind

you see me tolerating this

emptiness

and then

maybe something

maybe something is wrong

it was often day of wrath when we’d be skating around it was just so boring the day would never end. the time is 14, 15, 16, 17, 18, 19 20.00 FINALLY NIGHT TIME

is anything wrong

no

just so many hours left of the day

Text: Fredrika Flinta

Mixed Race

How did you end up where you are?
It is said you are the emissary of your own rival.
Your pride comes from how you confuse people.
You have given yourself a command to dream big.
Your ancestors sent a Croatian writer to a Tanzanian jazz band.
I don’t have time to talk about it.
I had to travel all the way to Brussels to buy a brand new mixer I saw on TV.
It is inappropriate for me to hear that you are suffering in my abscence.
You are sulking uselessly because of how mixed race you are.
Who cares?
You wish yourself an untimeley death because of how mixed race you are.
Give me a break.
My handsome man.
The man of my heart.
Shut up.
What will I do if I break my brand new mixer?
I’m not sure your mixed race hands could repair it.
Nothing like that interests me.
What are people talking about nowadays?
Are they talking about race?
Must be some topic.

Text: Ian Memgard
Image: Saint Maurice, from the  the Liber ostensionis, 1526/27.

Mulatt

Hur hamnade du här egentligen?
Det sägs att du är din egen rivals sändebud
Du hämtar din stolthet ur folks förvirring
Du har gett dig själv order att drömma stort
Dina förfäder skickade en kroatisk författare till ett tanzaniskt jazzband
Jag har inte tid att prata om det
Jag var tvungen att resa hela vägen till Bryssel för att köpa en helt ny mixer som jag såg på TV
Det är olämpligt för mig att höra om hur du lider i min frånvaro
Du tjurar, fruktlöst, över hur mulatt du är
Vem bryr sig?
Du drömmer om en för tidig död, eftersom du är så mulatt
Lägg av nu
Min snygga man
Mannen i mitt hjärta
Håll käften
Vad ska jag göra om min helt nya mixer går sönder?
Jag är inte säker på att dina mulatthänder kan fixa det
Inget sådant intresserar mig
Vad pratar folk om nuförtiden?
Pratar de om ras?
Måste vara värsta samtalsämnet

Text: Ian Memgard
Översättning: Ian Memgard & Fredrika Flinta

Retreat

if i look at you now
my sentiment is this: teeth shatter,
i cower up like a dying dog
sweat trickling down my forehead like beady arrows
aiming for my
stomach growling to expedite you from my guts.
you are my swelling guilt
my mistakes past midnight

your charm, and modest provenance
drew me in inconspicuously
a dance as natural as
one fancied danced before
within the realm of predictability

yet like every dress
you hid a petticoat
far too hideous for your own reticence
my curiosity unknowingly nudging on your calves
eager to devour you
conviction and all

among my ribs you grow now
a slithering skin inside of mine
a parasite upon my flesh
as i turn into a jumbled mess of melting marrow
you wrestle control over my
willing joints

i fret at your presence,
at my own yearning,
our past and future
your journey to my lips proved far too fruitful
: we manifest as juxtapositioned beings

being better off
your worst enemy
swearing:
never having you tread the curves of my arteries again
i light a candle to my own folly
every damn time

Text: Beate Björkengren
Image: Zola Gorgon

Reträtt

om jag ser på dig nu
så är detta känslan: tänder spräcks,
jag kryper ihop som en döende hund
svetten rinner ner för min panna i pilar av pärlor
siktandes mot
min mage, som morrar efter att vräka dig från mitt inre.
du är min svällande skuld
mina misstag efter midnatt

din charm, ditt blygsamma ursprung
drog obemärkt in mig
en dans lika naturlig som
den man trotts dansat förut
i det förutsägbaras värld

men som varje klänning
dolde du en underkjol
alltför otäck för din egen aktsamhet
omedvetet stötte min nyfikenhet emot dina vader
ivrig att förtära dig
med övertygelser och allt

bland mina revben växer du nu
en slingrande hud inuti min
en parasit i köttet mitt
när jag blir till en röra av smältande märg
så brottar du ner mina villiga lemmar

jag gräms för din närvaro,
och min egen längtan,
vårt förflutna och framtid
din alltför fruktsamma resa till mina läppar
: så manifesteras vi som sammanställda varelser

bättre hade jag varit
som din värsta fiende
svär jag:
aldrig mer ska du vandra mina artärers kurvor.
jag tänder ett ljus för min egen dumhet
varje jävla gång

Text: Beate Björkengren
Bild och översättning: Zola Gorgon

cradle

to be born into the grave
not willing, nor able
the lilacs growing eventually in spring

lulled gently by the cradle
the rotting carcasses of unfulfilled wishes tipping over the edges,
growing like mold

it didn’t have to be that way but it was
and it became the march through the night all of us
like the dance macabre
became morbid figures
dancing the night away

it wasn’t like we had a chance to become
ourselves or anything
after all,

a birth rooted in death is, figuratively, an preemptive strike

living
like burning candles in the wind
not really understanding the meaning of heat

it is fragile

Text: Beate Björkengren
Image: Alexander Norton, “Was ist loss?”, 2015

The Knight

Is it your medieval breath that calls me

or is it proof that I lived a long time ago?

Were you, perhaps, a long long time ago, a knight

or is it due to weakness that you suffer?

What is more beautiful than dying –

in your arms, all things become so sexy.

You do all things – in your name 

is it, perhaps, because a long long time ago, 

you served the Lord?

There is a way – as a fag

but perhaps it was lost, a long time ago

The wind is calling us

Time to move on

Back to the middle ages

Text: Ian Memgard
Image: Juliusz Lewandowski
Translated from Swedish by Zola Gorgon