Middagstid är grå rastlös och ond
bär med sig det från dagen man velat rena men fyller med korv, vin, ost
vid middagstid är det egentligen dags att svälta
stänga in sig och be
om förlåtelse
jag somnar men jag tänker på andedräkten i natten
på altaner
amerika kanske
vem kan sova
jag
sova kan jag
fast jag tänker på hur rastlösa de är på dessa altaner
en gång pulserar denna rastlöshet genom mig
bara en gång
sedan somnar jag
text: Fredrika Flinta
bild: Vera Nilsson, Sagor
Skärselden 